Häradskär måste upplevas

Vi hade egentligen tänkt stanna i Harstena – efter att vi färdats längs Göta kanal och Kinda kanal, kryssat runt i Sankt Annas skärgård och glidit runt i Arkösund. Men vi bestämde oss till sist ändå för att åka längst ut i Gryts skärgård, till Häradskär.

Vi landstiger, strövar runt och snackar strunt. Vi badar från klipporna och solar på de varma hällarna. Vi drömmer oss bort. ”Här skulle man ha ett ställe”, säger vi i mun på varandra.

Man kanske kan få flytta in i den gamla lotsutkiken? Visst, tidens tand har knaprat på den – men den är charmig. Ja, rentav vacker. Eller, ännu bättre! Vi bygger vårt eget hus, i symbios med platsen och naturen! Med bara en enkel yxa fäller vi några av träden som vinden har kuvat med knotor och lågvuxenhet som resultat. Sedan bygger vårt drömhus av dem och stenbumlingar, med våra bara händers kraft!

Vi vet ju i princip hur man gör. Eller i alla fall att det går. När vi besökte Sankt Annas skärgård och Capella Ecumenica fick vi ju veta att Hilding Bielkhammar byggde kyrkan helt för hand, av gråsten som låg och skräpade däromkring.

Så får det bli! Vi börjar om. Med hela livet. Här, på Häradskär! Hejdåååååå, alla vanliga människor! Vi kommer som utbölingar, men slutar som locals. Det blir intet snack om att pendla. Det är inte äkta. Man får väl hitta på något. Stigfinnare? Fågelskådarguide? Det finns ju hur mycket fåglar som helst här. Eller fiskare? Fågel, fisk – eller något mittemellan?

Det är som att man får direktkontakt med hjärnan i självaste kosmos. Men alltså, det är ju svårt att förklara och beskriva – för den som inte varit där.
/John och Maria

Kanske starta eget? Båttaxientreprenör? Det snackade vi faktiskt redan om när vi var i Söderköping (men tappade tråden när vi började planera en egen re-make av Madicken-filmerna). Köra turister mellan Gryts skärgård och Sankt Annas skärgård, via Göta kanal!

Alltså, då får man ju gräva en del. Men grundarbetet är ju liksom redan gjort. Vi tar helt enkelt vid där gubbarna och gummorna la ner spadarna 1832. Fatta vilken grej! På våra gravstenar kommer det ristas: ”Härinunder hwilar de twenne som förband S:ta Annas skärgård och Gryyts skärgård med hwarandre, via Götha canal och således skapade wattenwähgen genom Östergötland”.

Eller jobba med örter, för på Häradskär växer det gott om sådana. ”Ört on demand”? Det kanske kan vara något? Klart man behöver förbereda sig lite innan. Lära sig köra båt och snickra, till exempel. Och läsa på lite om växter så man inte börjar knapra på första bästa ört. Som jag gjorde.

Man tänker så klart när man vistas i naturen, nära vattnet och på de platser där generation efter generation av människor har såväl slitit som njutit. Det jag skrivit här ovanför är ju liksom bara ett brottstycke av alla idéer jag fått under vår vecka på drift i Östergötland. Det är som att man får direktkontakt med hjärnan i självaste kosmos. Men alltså, det är ju svårt att förklara och beskriva – för den som inte varit där.

Mer inspiration

Läs fler resedagböcker från våra fiktiva huvudpersoner.